LIA RAPPORT DEL 1

Då var det dags att rapportera av mig en del lia arbetet. För er som läser detta och inte vet vad Lia period är för ngt så skall jag förklara. Lia är förkortning för Lära i arbete och det är vad praktikperioderna på Biologiska yrkeshögskolan i Skara skall vara.

Det viktiga här är att det finns en frågeställning som praktikperiodern skall svara på och jag håller på att formulera frågeställningnen.

Dock vet jag att det i huvudsak handlar om hur man på ett så pedagogiskt och noggrant sett förklarar den teoretiska ridkunskapen som ligger till grund för den Svenska ridintruktionen som vi skall utexamineras oss med hjälp utav.

Det finns många svårigheter och det räcker verkligen inte med att bara förstå vad som händer under sig och förstå hur man som ryttare aktivt skall inverka på hästen.

Det kräver dessutom att man skall kunna se hur skillnader i rörelsemönster, takt, attityd, och respons av hjälpgivning påverkar ekipaget i helhet.

Som ridintruktör skall man även kunna se vad ryttaren planerar att utföra, se vad ryttaren gör felaktigt och se om ryttaren omedvetet och felaktigt inverkar på hästen.

En ridinstruktör skall ju sällan endast vara en bra pedagog utan även en god hästmänniska med kunskap om exteriör och hästens egna förutsättningar. Att kunna upprepa vad en optimal häst bör ha för kvalitetér är sällan ett svårt problem, men att trolla fram det bästa ur ekipaget med mindra bra förutsättningar är en konst.

Jag tror sist men inte minst att en instruktör skall vilja vara en instruktör också, man måste verkligen vilja förbättra och förmedla, dessutom outröttligt fortsätta tjata in korigeringar tills öronen trillar av.

Det finns en punkt som säger att man skall ge 90% positiv kritik och 10% negativ ( konstruktiv kritik) Jag tycker att man ska vara 100% positiv hela tiden och ständigt ge konstruktiv kritik. Ju mer man lär känna sin elev ju lättare blir det att överlämna ny kunskap.

Nu förstår ni snart varför jag har svårt att hitta frågeställningen och formulera den så exakt som möjligt.

Jag kommer nu att börja tyvärr lite mitt i( då mina ridlektioner redan satt igång) med att bena ut det teoretiska underlag som jag valt att använda. Här nedan ser ni min kurslitteratur. Ridhandboken 1 och 2 köper man på svenska ridsportsförbundet. Jag rekomenderar att man har dem hemma :) Dem böckerna är grunden till ridutbildningen på BYS.

Jag kunde inte låta bli att använda mig av Bo Tibblins bok Ridlära då den är fantastiskt grundläggande och Vår lärare Sten Åstedt gått i hans fotspår. Sist men inte minst givetvis Kyra Kyrklund, som har ett underbart och effektivt sätt att uttrycka sig och gör det mkt enkelt att förstå ridlära 1 och 2.

Jag började min lia med att ta med mig Sigrid och åka på clinic på Husaby Hästklinik, där bjöds vi på en mycket pedagogisk genomgång av Eva-Carin Oscarsson, en mycket smarrig smörgåstårta och en utbening av ridkonstens mysterier.

Jag skulle nog sammanfatta det hela mysteriet med att det handlar mycket om att renodla sina hjälper att man medvetet börjar rida, att man har en plan och att man kan förstå vikten av en rakriktad genomsläpplig häst. Hem och plugga allihopa :)

STÄLLNING OCH BÖJNING AV HÄSTEN

Det finns många potentiella missförstånd och det handlar mycket om att man inte vet hur hästen faktiskt ser ut, eller vad som egentligen händer eller ännu bättre, varför man gör det? Sten Åstedt påminner alltid oss om att vi skall ha en plan ett ridsystem, det finns ingen mening att rida runt och gissa sig till lösningar och känna efter. För den dagen då vi själva skall stå i mitten av ridhuset måste vi verkligen veta vad det är vi vill att eleverna skall genomföra, kunna förklara det och försvara det.

Om man har lite bättre insikt i hur hästen ser ut (inuti) kan det nog bli lättare att förstå ställning och böjning. Det här är en bild av hästens skelett och den är tagen ur Bo Tibblin boken.

Ni får nu snurra på huvudet för att kunna läsa det jag rutat in. Försökte med alla konstens regler att ladda upp den redan raka bilden , men icke.. Det som förklaras är helt enkelt vilken kota i hästens hals som gör vad.. Om jag ställer en häst vänder jag på hästens huvud, ryggen ska inte vara påverkad av denna rörelse.

Boken ridhandboken förklarar att vi skall ställa hästen för att den skall bli lydigare att ställa, vilket jag kan tycka vara lite konstig ( skall fråga Sten och återkommer) Men det står ju även att den ska ge efter för inre hjälpgivning och gå fram för yttre. Vilket känns klokt och klart. Det kanske endast är formuleringen jag hänger upp mig på men skall ändå fråga Sten.

I många rörelser tex skänkelvikning kommer ställningen automatiskt när hästen utför rörelsen korrekt.

Jag tror det är viktigt att eleverna förstår vad skillnaden är mellan ställning och böjning. Här har vi nämligen flera missförstånd.

Även hur halsen skall se ut när hästen är korrekt ställd.

Den vänstra hästen är korrekt ställd medans den högra hästen har genom ett felaktigt tygeltag. De felaktiga tygeltagen är en kombination av insida och utsida.

Yttertygeln måste tillåta innertygeln att ställa, men innertygeln kan heller inte släppas fri utan någon som helst balans i yttertygeln.

Häng med här nu....Det skulle nämligen endast göra att ytterbogen glider ut, hästen viker halsen och vrider huvudet och vi har skapat en häst som inte längre är rakriktad. Öronen har trillat på sniskan och hästen kan inte längre bära upp sig själv på ett korrekt sett. Vi har skapat en obalans pga okunskap om ställning.

Här följer en viktigt poäng

Rätt och fel sätt att böja en häst.. Varför böjer vi nu hästen då?

Vi böjer hästar genom hela längaxeln ( ryggraden) så mkt som är anatomiskt möjligt. För att göra dem smidigare, för att få kontroll på bakbenen och för att sträva efter genomgående rakriktning.

Sten plockade isär begreppet "Böj hästen i bålen" . Detta är dock anatomiskt ogenomförbart och också en viktig detalj. Däremot kan man få hästen att vinkla sitt bogblad så att möjlig böjning i längdaxeln är genomförbart.

Gå gärna tillbaka till kortet på skelettet och kika på vad han säger.

Sten Åstedt säger även att det finns flera sett att böja en häst men det finns och felaktiga.

Den felaktiga böjningen är när man låter insidan på hästen vara oförändrad men istället ser till att yttersidan på hästen blir längre.. ( Detta sker om man tar inre tygeln över hästens manke och försöker skapa en böjning i hästen. Ytterbogen trillar ut och yttersidan blir längre.)

En korrekt böjd häst har en utpräglad eftergift i insidan och dessutom en förkortad insida.

Bo Tibblin har ett litet stycke om de tygeltag som man använder vid ställande och böjande av hästen .

Ledande tygel.

Det var allt för denna gång. Om ni har några åsikter, funderingar eller frågor så skriv gärna i kommentarer. Detta är min dagbok och jag uppdaterar den inom kort med nya detaljer..

kram kram